Arkivdetektiven vill önska er alla en riktigt trevlig midsommar!

Midsommarfirandet i Norden är förhöjd i dunkel men vi vet att det är en gammal tradition sedan forntiden. I de isländska kungasagorna från 1200-talet berättas det om att man drack högtidsöl vid midsommar som redan då var en festdryck. Och den traditionen håller i sig än i dag då det är den dagen svenskar dricker mest öl på hela året. Det fick jag egen erfarenhet av när jag var på Systembolaget innan stängning igår. Ölhyllorna gapade nästan tomma med några spridda ölflaskor här och där. Så för min del blev det, den oprovade, Halmstad summer lager.

Trevlig midsommar!

Stockholmsäktenskap

Under den andra hälften av 1800-talet myntades uttrycket "stockholmsäktenskap". Det innebar att män och kvinnor levde tillsammans utan att vara gifta. Människorna som levde i huvudstaden hade en mer tillåtande attityd mot sexuella relationer utanför äktenskapet jämfört med övriga landet. År 1860 så föddes ca 40 procent av alla barn i Stockholm utanför äktenskapet, vilket var en mycket hög siffra jämfört med resten av Sverige. Många kvinnor var även yrkesverksamma utanför hemmet vilket var en förutsättning när de inte var gifta. År 1863 blir ogifta kvinnor myndiga och fick därmed större frihet än som gift omyndig kvinna. För gifte sig kvinnan blev hon omyndig och maken hennes förmyndare. Men blev hustrun änka, blev hon återigen myndig.

Man kan med dessa fakta förstå varför många av kvinnorna i huvudstaden förblev ogifta med möjligheten till arbete och det oberoende som lockade. Men för många var det nog en dans på rosor och gifte sig antingen av kärlek eller tryggheten äktenskapet ändå gav.

Faddrar

I födelse- och dopböckerna framgår vilka som var barnets faddrar. Det kan kan vara en intressant uppgift då det indikerar på föräldrarnas sociala nätverk. Vanligtvis består faddrarna av ett äldre gift par som oftast stod i högre rang på den sociala hierarkin i socknen. Även en yngre ogift man och en ogift kvinna brukade vara faddrar. Dopfaddrarna skulle vara en förebild för barnet och även markera föräldrarna och familjens sociala position i sockengemenskapen.

Det kan vara något att tänka på när man släktforskar.

Att ta sig fram förr i tiden

Att resa...


I det glest befolkade förindustriella Sverige var transporter av både varor och människor många gånger ett stort problem. Därför präglades det gamla bondesamhället av självhushållning och det gällde även den lilla gruppen av ståndspersoner och för människorna i städerna. Sverige är och var ett och är ett stort land till ytan med varierande natur som kom att variation inom självhushållningens utformning. Man anpassade sig till vad naturen kunde ge och hur miljön såg ut där man bodde. Transporter av varor för handel var en långsam och många gånger en problematisk process genom vårt land. Landsvägsnätet var dåligt utbyggt och under våren och hösten var de oftast leriga och svårframkomliga. Det var under högsommaren som landsvägarna utnyttjades och då främst till närliggande platser. Man transporterades med häst som var bekvämare men inte så mycket snabbare än till fots. Då var vintern med snötäckt mark och frusna sjöar och vattendrag ett enklare sätt att ta sig fram och det var även snabbare. I norra Sverige var det en förutsättning för att kunna idka handel med kustorterna och södra delen av landet. På sommaren utnyttjade befolkningen de många vattenvägar och kuststräckor med båt för att transportera sig själva och varor. Svenskarna har sedan forntiden varit ypperliga båtbyggare både med åror och segel.

Foto från sjösättning av båt i Stockholms skärgård mitten av 1900-talet.

Kvinnornas titlar

Att kvinnorna i historien var knutna först till fadern och sedan till den äkta mannens sociala status ser man i kyrkoarkivens husförhörslängder. Flickebarnen tituleras först som döttrar och sedan när de nått den ålder att de skulle lära sig de kvinnliga hushållssysslorna skickades de iväg från hemmet för att arbeta som piga. Oftast var det till en gård inom socknen som flickorna arbetade på tills de gifte sig. Efter giftemålet tituleras de hustru till maken. Kvinnan var även efter mannens död knuten till maken i form av att de fick titeln änka fortass med den döde makens namn och yrke.

Bilderna nedan visar hur det kan se ut i husförhörslängderna.

Yrke - Rättare

Det här är Karl Oskar och han var Rättare till yrket i början av 1900-talet på ön Ljusterö i Stockholms skärgård. En rättare var titeln på en förman över ett större jordbruk och dess arbetare när ägaren till egendomen och marken inte deltog i det dagliga arbetet. Rättaren och hans familj bodde oftast bra i eget större hus med trädgård och levde ett bra liv om man jämför med statarfamiljernas tillvaro. För även ute på skärdgårdsöarna fanns statarfamiljer som arbetskraft i jordbruken. Men bland yrkestitlarna i Ljusterös församlingsbok från 1916-1923 så finns det självklart många fiskare, skeppare, sjömän, matroser och båtbyggare. Som i alla socknar på landsbygden vid den här tiden fanns även skräddare, sömmerskor, bagare, mjölnare, handelsbiträden för att nämna några. Det som skiljer skärgården från den inre landsbygden är att både lantbruk och fiske var viktiga näringar och gav antagligen en mer varierad kost.

Herdaminnen

Ni som har präster i er släkt kan skatta er lyckliga i ett släktforskarperspektiv, för den yrkeskåren är antagligen den bäst dokumenterade i Sverige. Uppgifter om svenska kyrkans prästerskap finns i biografierna Herdaminnen. Herdaminnena är personhistoriska uppslagsverk och innehåller samtliga präster under en lång tid tillbaka. Man hittar prästerna församlings vis i stiften och man får bland annat uppgifter om prästen och hans föräldrar och familj, meritlista över utbildning och innehavda tjänster och uppdrag.