Riksarkivet

De bästa möjligheterna att släktforska gör du i Sverige och Finland för här finns många olika skriftliga källor som dessutom oftast är välbevarade. I Sverige finns en lång arkivtradition och redan i början av 1600-talet organiserades ett riksarkiv. Men det började redan med Gustav Vasa då det inom Kungl. Maj:ts kansli växte fram ett arkiv som bestod av dokument upprättade inom kansliet och inkomna handlingar. Gustav Vasa samlade även in äldre dokument till kansliets arkiv. Arkivet i kansliet fick med tiden mindre betydelse för kansliets dagliga verksamhet men större betydelse för historisk forskning. Under 1800-talet utvecklades Riksarkivet till ett svenskt nationalarkiv men utgjorde en del av Kungl. Maj:ts kansli ända till år 1878 då det blev ett självständigt ämbetsverk under ledning av Riksarkivet. Idag är Riksarkivet i Stockholm landets största arkivinstitution och här bevaras en enorm mängd handlingar. För att nämna några finns medeltida pergamentsbrev och närmare vår tid finns statsministrars efterlämnade papper. För släktforskaren finns de gamla skattelängderna som kan vara intressanta i person- och familjehistoriska sammanhang. Dessutom bevaras Statistiska Centralbyråns avskrifter av hela landets kyrkoböcker mellan åren 1860 till 1967. Utöver myndigheternas arkiv finns även enskilda arkiv som inlämnats för vård och bevarande hos Riksarkivet. Riksarkivet skriver på sin hemsida, www.riksarkivet.se, att deras huvuduppgift är att bevara landets gemensamma kulturarv och att göra det tillgängligt för allmänheten.

Rundloge

I en rundloge tröskade bönderna korn och råg så att sädeskorna skildes från halmen innan de kunde malas till mjöl. Logen på bilden är från 1700-talet och en häst gick i cirkel och drog en stor konformad trärulle över säden. Vid denna tid var det en ny uppfinning att använda hästar till det tunga arbetet. För att inte sädeskorna skulle ramla ner mellan golvplankorna var golvet slätt utan springor. Inget fick gå förlorat vid skördetider och när logen inte användes för tröskning hade man dans i logen.

Laga försvar

I de gånga tiderna i Sverige har arbetslöshet varit kriminaliserat i de olika legostadgorna. Alla skulle kunna visa att de hade ett ”laga försvar” vilket innebar ett arbete eller kunna uppvisa en annan försörjning. I legostadgorna reglerades även anställningsförhållandena mellan arbetsgivare och tjänstefolk. Laga försvar är ett yttryck från år 1569 och återfinns i adelsprivilegierna och innebar att adelns anställda blev undantagna från krigstjänst och fick ”försvar”. Begreppet kom senare att inkludera anställda i städer och gruvor och även anställda hos borgare och präster. I och med den första legostadgan från år 1664 kom begreppet laga försvar att få sin vidare betydelse, plikten för alla att ta tjänst för den som saknade försörjning. Kunde en person inte uppvisa ett laga försvar och saknade försörjning var personen utan laga försvar och därmed benämndes ”försvarslös”. Laga försvar kom att betyda försvar mot straff enligt legostadgan för den som saknade tjänst eller annan godkänd försörjning. En försvarslös person kom att tillhöra kategorin ”lösdrivare” oavsett om det var självvalt eller utan egen förskyllan. Regleringen om laga försvar var ett sätt för myndigheterna att förhindra tiggeri och få tillgång till billig arbetskraft. Försvarslöshet och lösdriveri ansågs vara ett betydande hot mot samhället och tolkningen av lagstiftningen var många gånger godtycklig. Detta för att säkra den för tidens behov av soldater eller arbetskraft inom olika näringar. Dessutom fanns arbetshus, även kallade korrektionsanstalter, där försvarslösa spärrades in på obestämd tid. Att få lämna arbetshusen krävdes att personen kunde visa att den hade ett laga försvar när hon eller han lämnade arbetshuset. Detta var i praktiken nästan omöjlig situation att sitta inspärrad samtidigt ordna ett arbete.

Mer om legostadgorna och arbetsförhållandena mellan arbetsgivare och tjänstefolk kommer i en senare artikel.

Diariets historia

Diariets historia låter riktigt mossigt och lockar inte nyfikenheten till att läsa vidare men ge nedan text en chans. Om man söker efter något i de svenska offentliga arkiven men vet inte vart man ska finna informationen är de olika diarieregistren en bra början. Registrering av ärenden och handlingar går kanske att finna i de kronologiska diarierna eller om det finns objektsdiarier. Så att börja sin sökning i diarierna ger goda möjligheter till en ingång i arkiven.

Diariet är det register som handlingar registreras i och har en lång tradition i Sverige. Det började med att klostren under medeltiden förde dagbok om vad som hade hänt på dagarna. Ordet diarium betyder just dagbok och kommer från latinets dies som betyder dag. Från Vadstena kloster finns ett av det bäst bevarade diariet i Sverige från medeltiden. Här kan man läsa om klostrets interna angelägenheter men även rikshistoriska notiser. Gustav Vasa var en man av ordning och på kungens kansli fördes det diarier över de viktiga handlingar som behövde i sin maktutövning över det enade Sverige. Ända fram i vår tid så har diarieföring varit en viktig del av den svenska förvaltningen.

Gammelstads kyrkostad

I Norrland där socknarna var stora och gårdarna och byarna låg långt från kyrkan, uppfördes stugor och bodar runt kyrkan för övernattning av långväga resta sockenbor. De byggnader som anlades vid kyrkan kom att bli en samlingspunkt för sockenborna och fungerade både som kyrkplats men även som tingsplats och marknadsplats. I Sverige har det funnits ett sjuttiotal kyrkstäder och idag finns det sexton bevarade och alla finns i Norrland med ett undantag av den som fanns i Kopparbergen i Västmanland.

Sveriges största och bäst bevarade kyrkstad är Gammelstad. Det finns 408 stugor bevarade i kyrkstaden och den är upptagen på Unescos världsarvslista. Norrbottens kustland började koloniseras av svenskar på 1300-talet och Gammelstad blev centrum med kyrka, tingsplats och marknadsplats i den stora Lule socken. De första kyrkstugorna byggdes sannolikt på mitten av 1500-talet för sockenbor som bodde långt från kyrkan. Det rådde kyrkoplikt i Sverige på den tiden. År 1621 anlades Luleå stad här men redan år 1649 flyttades staden till sin nuvarande plats vid havet och kvar blev Luleå Gamla stad eller Gammelstad. Kyrkostadstraditionen i Gammelstad levde vidare och var en knutpunkt för sockenborna vid de kristna högtiderna.

Gamla Uppsala Kyrka

I det Gamla Uppsala var vikingarnas motstånd mot den kristna missionen seglivad. Gamla Uppsala var ett betydelsefullt makt- och kultcentrum för Svearikets kungar och folk reste långväga för att idka handel och delta i kultfester. Men i slutet av 1100-talet segrade kristendomen med hjälp av kungar och stormän som stärkte sin makt genom samarbetet med den kristna kyrkan. Det är antagligen därför som valet föll på Gamla Uppsala då svenska kyrkan fick påvens tillstånd att bilda en egen kyrkoprovins år 1164. Ärkesätet förlades till Gamla Uppsala som symboliserade sedan lång tid tillbaka kraften av kultplats och kunglig makt. Den kyrka som finns i Gamla Uppsala idag byggdes som domkyrka på kungsgårdens mark åt den förste ärkebiskopen, Stefan, i Sverige. Man antar att det tidigare stod en träkyrka där men att den revs för att ge plats åt domkyrkan i sten. Den ursprungliga domkyrkan var mycket större men drabbades av en brand på 1200-talet och stora delar av kyrkan förstördes. I samband med detta flyttades ärkesätet till dagens Uppsala efter ett beslut från påven år 1273. Kyrkan i Gamla Uppsala restaurerades och degraderades till sockenkyrka. Kyrkan ligger vacker belägen vid Uppsala Högar där området förenar den fornnordiska historien med den nya epok som kyrkan förde med sig.

Latin i Kyrkoböckerna

När man kommer ner till mitten av 1700-talet i kyrkoarkiven blir det oftast lite svårare att läsa och förstå vad prästerna skrev. Vissa ord skrevs på latin och man ser i födelseböckerna att det står "parentes" som betyder föräldrar. Även ordet vigda skrevs på latin, "copulati", i vigselböckerna. Något att tänka på när man försöker tolka de äldre kyrkoböckerna.