Riksarkivet

De bästa möjligheterna att släktforska gör du i Sverige och Finland för här finns många olika skriftliga källor som dessutom oftast är välbevarade. I Sverige finns en lång arkivtradition och redan i början av 1600-talet organiserades ett riksarkiv. Men det började redan med Gustav Vasa då det inom Kungl. Maj:ts kansli växte fram ett arkiv som bestod av dokument upprättade inom kansliet och inkomna handlingar. Gustav Vasa samlade även in äldre dokument till kansliets arkiv. Arkivet i kansliet fick med tiden mindre betydelse för kansliets dagliga verksamhet men större betydelse för historisk forskning. Under 1800-talet utvecklades Riksarkivet till ett svenskt nationalarkiv men utgjorde en del av Kungl. Maj:ts kansli ända till år 1878 då det blev ett självständigt ämbetsverk under ledning av Riksarkivet. Idag är Riksarkivet i Stockholm landets största arkivinstitution och här bevaras en enorm mängd handlingar. För att nämna några finns medeltida pergamentsbrev och närmare vår tid finns statsministrars efterlämnade papper. För släktforskaren finns de gamla skattelängderna som kan vara intressanta i person- och familjehistoriska sammanhang. Dessutom bevaras Statistiska Centralbyråns avskrifter av hela landets kyrkoböcker mellan åren 1860 till 1967. Utöver myndigheternas arkiv finns även enskilda arkiv som inlämnats för vård och bevarande hos Riksarkivet. Riksarkivet skriver på sin hemsida, www.riksarkivet.se, att deras huvuduppgift är att bevara landets gemensamma kulturarv och att göra det tillgängligt för allmänheten.

Rundloge

I en rundloge tröskade bönderna korn och råg så att sädeskorna skildes från halmen innan de kunde malas till mjöl. Logen på bilden är från 1700-talet och en häst gick i cirkel och drog en stor konformad trärulle över säden. Vid denna tid var det en ny uppfinning att använda hästar till det tunga arbetet. För att inte sädeskorna skulle ramla ner mellan golvplankorna var golvet slätt utan springor. Inget fick gå förlorat vid skördetider och när logen inte användes för tröskning hade man dans i logen.

Laga försvar

I de gånga tiderna i Sverige har arbetslöshet varit kriminaliserat i de olika legostadgorna. Alla skulle kunna visa att de hade ett ”laga försvar” vilket innebar ett arbete eller kunna uppvisa en annan försörjning. I legostadgorna reglerades även anställningsförhållandena mellan arbetsgivare och tjänstefolk. Laga försvar är ett yttryck från år 1569 och återfinns i adelsprivilegierna och innebar att adelns anställda blev undantagna från krigstjänst och fick ”försvar”. Begreppet kom senare att inkludera anställda i städer och gruvor och även anställda hos borgare och präster. I och med den första legostadgan från år 1664 kom begreppet laga försvar att få sin vidare betydelse, plikten för alla att ta tjänst för den som saknade försörjning. Kunde en person inte uppvisa ett laga försvar och saknade försörjning var personen utan laga försvar och därmed benämndes ”försvarslös”. Laga försvar kom att betyda försvar mot straff enligt legostadgan för den som saknade tjänst eller annan godkänd försörjning. En försvarslös person kom att tillhöra kategorin ”lösdrivare” oavsett om det var självvalt eller utan egen förskyllan. Regleringen om laga försvar var ett sätt för myndigheterna att förhindra tiggeri och få tillgång till billig arbetskraft. Försvarslöshet och lösdriveri ansågs vara ett betydande hot mot samhället och tolkningen av lagstiftningen var många gånger godtycklig. Detta för att säkra den för tidens behov av soldater eller arbetskraft inom olika näringar. Dessutom fanns arbetshus, även kallade korrektionsanstalter, där försvarslösa spärrades in på obestämd tid. Att få lämna arbetshusen krävdes att personen kunde visa att den hade ett laga försvar när hon eller han lämnade arbetshuset. Detta var i praktiken nästan omöjlig situation att sitta inspärrad samtidigt ordna ett arbete.

Mer om legostadgorna och arbetsförhållandena mellan arbetsgivare och tjänstefolk kommer i en senare artikel.

Diariets historia

Diariets historia låter riktigt mossigt och lockar inte nyfikenheten till att läsa vidare men ge nedan text en chans. Om man söker efter något i de svenska offentliga arkiven men vet inte vart man ska finna informationen är de olika diarieregistren en bra början. Registrering av ärenden och handlingar går kanske att finna i de kronologiska diarierna eller om det finns objektsdiarier. Så att börja sin sökning i diarierna ger goda möjligheter till en ingång i arkiven.

Diariet är det register som handlingar registreras i och har en lång tradition i Sverige. Det började med att klostren under medeltiden förde dagbok om vad som hade hänt på dagarna. Ordet diarium betyder just dagbok och kommer från latinets dies som betyder dag. Från Vadstena kloster finns ett av det bäst bevarade diariet i Sverige från medeltiden. Här kan man läsa om klostrets interna angelägenheter men även rikshistoriska notiser. Gustav Vasa var en man av ordning och på kungens kansli fördes det diarier över de viktiga handlingar som behövde i sin maktutövning över det enade Sverige. Ända fram i vår tid så har diarieföring varit en viktig del av den svenska förvaltningen.

Gammelstads kyrkostad

I Norrland där socknarna var stora och gårdarna och byarna låg långt från kyrkan, uppfördes stugor och bodar runt kyrkan för övernattning av långväga resta sockenbor. De byggnader som anlades vid kyrkan kom att bli en samlingspunkt för sockenborna och fungerade både som kyrkplats men även som tingsplats och marknadsplats. I Sverige har det funnits ett sjuttiotal kyrkstäder och idag finns det sexton bevarade och alla finns i Norrland med ett undantag av den som fanns i Kopparbergen i Västmanland.

Sveriges största och bäst bevarade kyrkstad är Gammelstad. Det finns 408 stugor bevarade i kyrkstaden och den är upptagen på Unescos världsarvslista. Norrbottens kustland började koloniseras av svenskar på 1300-talet och Gammelstad blev centrum med kyrka, tingsplats och marknadsplats i den stora Lule socken. De första kyrkstugorna byggdes sannolikt på mitten av 1500-talet för sockenbor som bodde långt från kyrkan. Det rådde kyrkoplikt i Sverige på den tiden. År 1621 anlades Luleå stad här men redan år 1649 flyttades staden till sin nuvarande plats vid havet och kvar blev Luleå Gamla stad eller Gammelstad. Kyrkostadstraditionen i Gammelstad levde vidare och var en knutpunkt för sockenborna vid de kristna högtiderna.

Gamla Uppsala Kyrka

I det Gamla Uppsala var vikingarnas motstånd mot den kristna missionen seglivad. Gamla Uppsala var ett betydelsefullt makt- och kultcentrum för Svearikets kungar och folk reste långväga för att idka handel och delta i kultfester. Men i slutet av 1100-talet segrade kristendomen med hjälp av kungar och stormän som stärkte sin makt genom samarbetet med den kristna kyrkan. Det är antagligen därför som valet föll på Gamla Uppsala då svenska kyrkan fick påvens tillstånd att bilda en egen kyrkoprovins år 1164. Ärkesätet förlades till Gamla Uppsala som symboliserade sedan lång tid tillbaka kraften av kultplats och kunglig makt. Den kyrka som finns i Gamla Uppsala idag byggdes som domkyrka på kungsgårdens mark åt den förste ärkebiskopen, Stefan, i Sverige. Man antar att det tidigare stod en träkyrka där men att den revs för att ge plats åt domkyrkan i sten. Den ursprungliga domkyrkan var mycket större men drabbades av en brand på 1200-talet och stora delar av kyrkan förstördes. I samband med detta flyttades ärkesätet till dagens Uppsala efter ett beslut från påven år 1273. Kyrkan i Gamla Uppsala restaurerades och degraderades till sockenkyrka. Kyrkan ligger vacker belägen vid Uppsala Högar där området förenar den fornnordiska historien med den nya epok som kyrkan förde med sig.

Latin i Kyrkoböckerna

När man kommer ner till mitten av 1700-talet i kyrkoarkiven blir det oftast lite svårare att läsa och förstå vad prästerna skrev. Vissa ord skrevs på latin och man ser i födelseböckerna att det står "parentes" som betyder föräldrar. Även ordet vigda skrevs på latin, "copulati", i vigselböckerna. Något att tänka på när man försöker tolka de äldre kyrkoböckerna.

Uppsala domkyrka

Domkyrkan är en imponerande byggnad i gotisk stil och tornen höjer sig långt upp i luften så när man står invid kyrkan får man böja huvudet långt bak för att se korsen som sitter på tornspirorna. Uppsala domkyrka är Nordens största kyrka och började byggas på 1270-talet men invigdes inte förrän 1435. Den nya domkyrkan invigs som sankt Lars och sankt Eriks kyrka. Men den första domkyrkan fanns i Gamla Uppsala och det var där som ärkebiskopen hade sitt säte när Uppsala blev ärkestiftet år 1164. Kyrkan i Gamla Uppsala som upphöjdes till domkyrka 1164 byggdes i mitten av 1100-talet. Där begravdes kung Erik Jedvardsson runt 1160 och han kom att bli Sveriges nationalhelgon, Sankt Erik. En brand förstörde den gamla kyrkan och det beslutades att en ny och större kyrka skulle byggas i Östra Aros som idag är Uppsala. Platsen för den nya domkyrkan är den samma som kung Erik Jedvardsson dog. Sankt Eriks reliker flyttades över från kyrkan i Gamla Uppsala till den nya kyrkan.
Det finns så mycket mer att berätta om Uppsala domkyrka men det får bli en annan gång.

Drakar

Myter om drakar har funnits sedan den äldre forntiden i människans historia. Den äldsta bevarade nedtecknade legenden om drakar är från sumererna som är en av de äldsta civilisationerna.

Även i Norden finns draken som en del av legenderna. I vikingarnas världsbild fanns draken Nidhögg som gnagde på en av de tre rötterna till asken Yggdrasil. Yggdrasil höll gudarnas och människornas världar i sina grenar. Enligt mytologin så skulle Yggdrasil få slagsida när draken Nidhögg gnagt igenom roten och det var början till den stora katastrofen Ragnarök.

Vikingarna dekorerade ofta sina runstenar med drakhuvuden.Men även andra föremål som bevarats till våra dagar från vikingatiden har drakdekoration.

Vem var Elias Sehlstedt?

Elias Sehlstedt 1808-1874.

Elias Sehlstedt är mest känd som lyriker och skald av sånger och visor. Hans mest kända visa är "Litet bo jag vill sätta". Elias Sehlstedt var född och uppvuxen i Härnösand men som vuxen bodde och arbetade han i Stockholm. 1836 började han arbeta på Tullverket och 1852 var han tullinspektör på Sandhamn utanför Stockholm. Där målade han tavlor i olja med skärgårdsmotiv av utsikten från tullhuset. I den lyrik han skrev på Sandhamn skildrar han sina upplevelser och iakttagelser av skärgårdsmiljön med en satirisk underton. Han lämnade sin tjänst som tullinspektör 1869 och levde de sista fem åren av sitt liv på Djurgården i Stockholm.

Arkivdetektiven vill önska er alla en riktigt trevlig midsommar!

Midsommarfirandet i Norden är förhöjd i dunkel men vi vet att det är en gammal tradition sedan forntiden. I de isländska kungasagorna från 1200-talet berättas det om att man drack högtidsöl vid midsommar som redan då var en festdryck. Och den traditionen håller i sig än i dag då det är den dagen svenskar dricker mest öl på hela året. Det fick jag egen erfarenhet av när jag var på Systembolaget innan stängning igår. Ölhyllorna gapade nästan tomma med några spridda ölflaskor här och där. Så för min del blev det, den oprovade, Halmstad summer lager.

Trevlig midsommar!

Stockholmsäktenskap

Under den andra hälften av 1800-talet myntades uttrycket "stockholmsäktenskap". Det innebar att män och kvinnor levde tillsammans utan att vara gifta. Människorna som levde i huvudstaden hade en mer tillåtande attityd mot sexuella relationer utanför äktenskapet jämfört med övriga landet. År 1860 så föddes ca 40 procent av alla barn i Stockholm utanför äktenskapet, vilket var en mycket hög siffra jämfört med resten av Sverige. Många kvinnor var även yrkesverksamma utanför hemmet vilket var en förutsättning när de inte var gifta. År 1863 blir ogifta kvinnor myndiga och fick därmed större frihet än som gift omyndig kvinna. För gifte sig kvinnan blev hon omyndig och maken hennes förmyndare. Men blev hustrun änka, blev hon återigen myndig.

Man kan med dessa fakta förstå varför många av kvinnorna i huvudstaden förblev ogifta med möjligheten till arbete och det oberoende som lockade. Men för många var det nog en dans på rosor och gifte sig antingen av kärlek eller tryggheten äktenskapet ändå gav.

Faddrar

I födelse- och dopböckerna framgår vilka som var barnets faddrar. Det kan kan vara en intressant uppgift då det indikerar på föräldrarnas sociala nätverk. Vanligtvis består faddrarna av ett äldre gift par som oftast stod i högre rang på den sociala hierarkin i socknen. Även en yngre ogift man och en ogift kvinna brukade vara faddrar. Dopfaddrarna skulle vara en förebild för barnet och även markera föräldrarna och familjens sociala position i sockengemenskapen.

Det kan vara något att tänka på när man släktforskar.

Att ta sig fram förr i tiden

Att resa...


I det glest befolkade förindustriella Sverige var transporter av både varor och människor många gånger ett stort problem. Därför präglades det gamla bondesamhället av självhushållning och det gällde även den lilla gruppen av ståndspersoner och för människorna i städerna. Sverige är och var ett och är ett stort land till ytan med varierande natur som kom att variation inom självhushållningens utformning. Man anpassade sig till vad naturen kunde ge och hur miljön såg ut där man bodde. Transporter av varor för handel var en långsam och många gånger en problematisk process genom vårt land. Landsvägsnätet var dåligt utbyggt och under våren och hösten var de oftast leriga och svårframkomliga. Det var under högsommaren som landsvägarna utnyttjades och då främst till närliggande platser. Man transporterades med häst som var bekvämare men inte så mycket snabbare än till fots. Då var vintern med snötäckt mark och frusna sjöar och vattendrag ett enklare sätt att ta sig fram och det var även snabbare. I norra Sverige var det en förutsättning för att kunna idka handel med kustorterna och södra delen av landet. På sommaren utnyttjade befolkningen de många vattenvägar och kuststräckor med båt för att transportera sig själva och varor. Svenskarna har sedan forntiden varit ypperliga båtbyggare både med åror och segel.

Foto från sjösättning av båt i Stockholms skärgård mitten av 1900-talet.

Kvinnornas titlar

Att kvinnorna i historien var knutna först till fadern och sedan till den äkta mannens sociala status ser man i kyrkoarkivens husförhörslängder. Flickebarnen tituleras först som döttrar och sedan när de nått den ålder att de skulle lära sig de kvinnliga hushållssysslorna skickades de iväg från hemmet för att arbeta som piga. Oftast var det till en gård inom socknen som flickorna arbetade på tills de gifte sig. Efter giftemålet tituleras de hustru till maken. Kvinnan var även efter mannens död knuten till maken i form av att de fick titeln änka fortass med den döde makens namn och yrke.

Bilderna nedan visar hur det kan se ut i husförhörslängderna.

Yrke - Rättare

Det här är Karl Oskar och han var Rättare till yrket i början av 1900-talet på ön Ljusterö i Stockholms skärgård. En rättare var titeln på en förman över ett större jordbruk och dess arbetare när ägaren till egendomen och marken inte deltog i det dagliga arbetet. Rättaren och hans familj bodde oftast bra i eget större hus med trädgård och levde ett bra liv om man jämför med statarfamiljernas tillvaro. För även ute på skärdgårdsöarna fanns statarfamiljer som arbetskraft i jordbruken. Men bland yrkestitlarna i Ljusterös församlingsbok från 1916-1923 så finns det självklart många fiskare, skeppare, sjömän, matroser och båtbyggare. Som i alla socknar på landsbygden vid den här tiden fanns även skräddare, sömmerskor, bagare, mjölnare, handelsbiträden för att nämna några. Det som skiljer skärgården från den inre landsbygden är att både lantbruk och fiske var viktiga näringar och gav antagligen en mer varierad kost.

Herdaminnen

Ni som har präster i er släkt kan skatta er lyckliga i ett släktforskarperspektiv, för den yrkeskåren är antagligen den bäst dokumenterade i Sverige. Uppgifter om svenska kyrkans prästerskap finns i biografierna Herdaminnen. Herdaminnena är personhistoriska uppslagsverk och innehåller samtliga präster under en lång tid tillbaka. Man hittar prästerna församlings vis i stiften och man får bland annat uppgifter om prästen och hans föräldrar och familj, meritlista över utbildning och innehavda tjänster och uppdrag.

Kungens makt

Lite kort om folkbokföringen och kyrkoarkiven


Vi har mycket väl bevarade kyrkoarkiv med förhållandevis få luckor i och det ska vi tacka en statsmakt som ville ha uppsikt över sina undersåtar. Det var den nitiska statsmaktens kontrollbehov som genom prästerskapet la grunden för den folkbokföring som har varit en tradition i Sverige sedan 1680-talet. Prästerna förde oftast noggrann dokumentation av församlingsborna i kyrkoböckerna. Detta i egna religiösa syften och för att staten med kungen i spetsen kunde få information som behövdes till sina världsliga behov i form att utskrivningar vid krig.

Idag behöver vi inte gå in i originalhandlingarna för att söka efter något i kyrkoböckerna. Alla kyrkoböcker fram till 1895 finns tillgängliga på microkort eller är inskannade och går att nå via betaltjänster på internet. Det är en rik skatt på folklig svensk kultur som gömmer sig bland våra kyrkoböcker. Vi är tacksamma idag för kungars och prästers maktlystnad att kontrollera folket men det var antagligen mer blandade känslor som fanns bland dåtiden befolkning. De kunde nog hålla sig för skratt när påbuden haglade från predikstolarna.

Sveriges landsarkiv

Idag har Arkivdetektiven varit på landsarkivet i Härnösand och tittat runt lite. Men tänkte berätta mer om det i ett senare inlägg för  här tänkte Arkivdetektiven kort berätta om det första landsarkivet i Sverige.

Sveriges första landsarkiv startades 1899 och låg i Vadstena slott. Den förste svenske landsarkivarien hette Victor Örnberg och han var utsedd av regeringen. Han var en hängiven släktforskare och hade lagt ner mycket tid till att resa runt i Sverige som arkivarie. Det var under dessa resor han såg hur illa många av våra svenska kyrkoböcker och andra gamla värdefulla dokument for. Så han satte sig ner och skrev ner sina upplevelser och sina förslag på hur ordnas med de lokala arkiven till dåvarande finansministern. Han var för blygsam för att föreslå att det skulle bildas lokala landsarkiv som det redan vid den här tiden fanns i flera andra europeiska länder. Men regeringen gav klartecken till att Victor Örnberg skulle ta itu med de lokala arkivarvet och då med trakterna runt Vadstena. Så Örnberg påbörjade ett enormt arbete från Vadstena slott som han själv skriver i ett brev till regeringen är iskallt på vintern.

Det är eldsjälar som Örnberg som vi idag ska tacka för att vi har en så rik kulturskatt i form av våra fint bevarade och vårdade arkiv.

En gammal kopiator

Den här maskinen använde man förr i tiden för att få en kopia av ett handskrivet brev i bläck. Man lade brevet och ett silkestunt fuktigt papper i pressen sen skruvade man åt genom att vrida på hjulet. Sen hade man en bakvänd kopia av brevet på det tunna pappret som kunde läsas från båda sidorna.

Välkomna

Varmt välkomna ska ni alla vara till Arkivdetektivens blogg!

Här ska ni som är intresserad av historia och släktforskning få möjlighet att ta del av goda tips och råd utblandat med lite fakta om stor och smått.

Ni har även möjlighet att beställa en släktutredning som komponeras efter era önskemål.

Hoppas även på era kommentarer och funderingar i de kommande ämnen som kommer tas upp.

Arkivdetektiven

släktforskar på uppdrag

Tjänster till priser efter överenskommelse

Utöver släktutredningar till fasta priser erbjuder vi även att göra efterforskningar efter era önskemål till ett överenskommet pris.

Det kan vara något av följande alternativen:

• Släktutredningar som går fler än fyra generationer bakåt i tiden kan göras efter en kontroll av de aktuella kyrkoarkivens bestånd. Efter en översiktlig kontroll så ges ett prisförslag.
• Utredning av endast en eller två anfäder där man går bredare och djupare ner i kyrkoarkiven för att finna information och följa personen från födelse till död. Här kan det även bli aktuellt att titta i andra arkiv om det fram kommer sådana uppgifter i kyrkoarkiven.

Finns det andra önskemål om hur utformningen av just din släktforskning ska läggas upp så diskuterar vi detta. Ta kontakt så ska vi hitta en lösning på dina funderingar.

Släktutredningar:

• 3 generationer som inkluderar 15 personer kostar 1800 kr inkl. moms
• 4 generationer som inkluderat 31 personer kostar 3200 kr inkl moms

Släktutredningen utgår från probandet som är person nummer 1 och går bakåt i rakt nedstigande led tre eller fyra generationer.

Uppgifter om varje anfader som ingår i släktutredningen är följande:

• Namn
• Yrke/titel
• Födelsedatum och födelseort
• Dödsdatum, dödsort och om möjligt dödsorsak
• Vigseldatum och vigselort

Släktutredningarna levereras som en grafisk översikt i form av en antavla och en personakt över varje anfader med ovan nämnda information. Om mer information påträffas så kommer detta också framgå i personakten.

Reservationer:

Garantier kan ej ges att det går att finna alla anfäder i kyrkoböckerna och databaser. Det kan finnas flera olika orsaker till att en släkting inte går att finna men ett eventuellt bortfall kompenseras med ett proportionerligt sänkt pris för tjänsten.

Arkivdetektiven innehar F-skattsedel och är moms registrerat 

Vid frågor eller funderingar så är ni välkomna att ringa eller maila! arkivdetektiven@gmail.com